Trends for Public Affairs i 2026

Vi närmar oss slutet av 2025, och liksom alla andra blickar Public Affairs-disciplinen framåt mot ett nytt år. Baserat på våra löpande samtal med Public Affairs-specialister i Norden och övriga Europa, samt vårt dagliga arbete med organisationer som navigerar politisk komplexitet, ser vi några trender som vi förväntar oss blir ännu tydligare under 2026.

Public Affairs som riskbedömare

Politiken rör sig snabbare – och blir svårare att förutsäga. Skiftande geopolitiska allianser, fragmenterade politiska system och debatter som utspelar sig parallellt i digitala ekokammare skapar växande osäkerhet för organisationer av alla slag: företag, intresseorganisationer och NGO:er.

Den politiska debatten känns inte längre som ett enda gemensamt samtal. Istället utspelar den sig samtidigt på flera arenor – nationellt, regionalt och internationellt.

För organisationer skapar denna fragmentering oro. Ny lagstiftning, regulatoriska förändringar eller politiska utvecklingar på hemmaplan eller utomlands kan plötsligt förändra spelplanen och skapa oväntade utmaningar för affärsmodeller, strategier eller centrala målsättningar.

Resultatet är att Public Affairs får allt större strategisk tyngd. Ledningsgrupper blir allt mer medvetna om att politiska och geopolitiska risker måste identifieras tidigt och bedömas proaktivt. I många organisationer blir Public Affairs därför den naturliga ägaren av politisk och regulatorisk risk.

På styrelse- och ledningsnivå ökar förståelsen för att Public Affairs inte är ett “nice to have”. I vissa fall betraktas funktionen nu som lika kritisk – eller till och med mer kritisk – än traditionell PR eller kommunikation när det gäller att skydda långsiktiga affärsintressen.

Public Affairs som disciplin eller kompetens

Vid första anblick borde denna utveckling vara goda nyheter för Public Affairs-team. Och i vissa organisationer är den det.

Men ökad betydelse leder inte automatiskt till starkare mandat, dedikerade team eller större budgetar. I vår kundbas och vårt nätverk ser vi ofta motsatsen: istället för att bygga fristående Public Affairs-funktioner lägger organisationer PA-ansvaret på befintliga PR-, kommunikations- eller marknadsföringsteam. Det säger oss att Public Affairs fortfarande inte betraktas som en etablerad disciplin på samma sätt som marknadsföring eller PR. Alltför ofta behandlas det som en kompetens man helt enkelt kan plocka upp längs vägen.

Ökad rapportering och mätning

I takt med att Public Affairs klättrar högre upp på den strategiska agendan förändras förväntningarna. Synlighet innebär granskning – och med det följer växande krav på dokumentation, rapportering och mätbara resultat.

Vi ser detta utspela sig på två nivåer.

För det första kommer ledningens uppmärksamhet med krav på mätetal och mätning. Många Public Affairs-team förlitar sig fortfarande på anekdotisk rapportering eller enkla aktivitetsräkningar: hållna möten, kontaktade stakeholders, delade positioner. Men när budgetar diskuteras räcker det sällan.

För att konkurrera om resurser med marknadsföring, compliance eller andra företagsfunktioner måste Public Affairs bevisa sitt genomslag. Det innebär att kunna visa hur PA-insatserna har:

• påverkat lagstiftning
• format regulatoriska utfall
• minskat politiska eller regulatoriska risker som annars hade fått reella finansiella eller strategiska konsekvenser

Det kräver mer systematisk datainsamling, tydligare KPI:er och starkare rapporteringsstrukturer än vad många team har idag.

För det andra formaliseras Public Affairs roll som riskbedömare allt mer. Politiska riskbedömningar levereras i allt högre grad regelbundet och matas ofta in direkt i rapporteringen till ledning och styrelse.

Med sikte på 2026 förväntar vi oss att Public Affairs-specialister i allt högre grad ombeds leverera framåtblickande bedömningar: prediktiv underrättelseinformation, scenarioplanering och prioriterade riskutsikter – både kort- och långsiktigt. I många organisationer omfattar detta även att utveckla politiska krisscenarier och handlingsplaner.

I grund och botten förväntas Public Affairs i allt högre grad besvara två enkla men krävande frågor: Vilka risker står vi inför? Och vad gör vi åt dem?

AI som ett integrerat verktyg för PA

Liksom de flesta yrken har Public Affairs sett en växande användning av AI under hela 2025. Hittills är de vanligaste tillämpningarna praktiska: att utforma texter, sammanfatta dokument eller stötta research. Användningen av AI för djupare analys eller strategiskt beslutsfattande är fortfarande begränsad.

Ändå förändrar AI redan det dagliga Public Affairs-arbetet – särskilt när det gäller politisk bevakning. Fler källor kan följas, insikter levereras snabbare och översikter blir lättare att ta till sig. För en disciplin som bygger på att bearbeta stora informationsmängder är detta ett betydande steg framåt.

Samtidigt växer en mer nykter förståelse fram. AI kan spara tid. Det kan bredda informationstäckningen. Det kan snabbt synliggöra mönster. Men insikter i sig skapar inget värde.

Värde skapas när insikter leder till beslut och handling. AI fungerar därför bäst när det integreras i arbetsflöden, rapporteringsstrukturer och beslutsprocesser – inte när det används som ett fristående verktyg.

På Ulobby ser vi att förväntningarna på både mängden och kvaliteten av Public Affairs-arbete fortsätter att öka in i 2026. Vi välkomnar också den växande insikten om att AI inte är någon universallösning, utan ett verktyg som måste kombineras med mänskligt omdöme, politisk förståelse och strategisk tydlighet.

Blickar vi framåt kommer 2026 sannolikt handla mindre om att experimentera med AI – och mer om att integrera det på riktigt i det dagliga Public Affairs-arbetet.

Public Affairs 2026

2026 ser ut att bli ännu ett intressant år för Public Affairs.

Disciplinen rör sig i en mer proaktiv riktning. Politisk och geopolitisk osäkerhet innebär att organisationer inte längre har råd att reagera för sent. Risker måste identifieras tidigare, bedömas mer systematiskt och kommuniceras tydligare till beslutsfattare.

Samtidigt förväntas Public Affairs-specialister omsätta politisk underrättelseinformation i handling: stakeholderengagemang, politiska aktiviteter och sammanhängande Public Affairs-strategier. Det kräver erfarenhet, omdöme och nära samarbete mellan team och funktioner.

Sammantaget stiger förväntningarna. Public Affairs-specialister förväntas i allt högre grad vara analytiker, riskbedömare, strateger och rådgivare – ofta allt på en gång.

Under det kommande året måste disciplinen fortsätta bevisa sitt värde. Inte som en sidoaktivitet som kan läggas till andra roller, utan som en strategisk funktion i sin egen rätt.

Politiken har sällan varit så komplex – eller så konsekvensrik – som den är idag. Och även i kristider är inget garanterat för Public Affairs. Att säkra disciplinens plats, mandat och genomslag förblir därför en central utmaning inför 2026.

‍