Pressmeddelande: Sveriges lobbyregister skapar nya krav på styrning och dokumentation – Ulobby lanserar digital lösning

Den 16 juni beslutade riksdagen om Sveriges nya lobbyregister. När lagen träder i kraft den 1 juli 2027 får svenska företag och organisationer ett nytt ansvar för att dokumentera och redovisa sitt politiska påverkansarbete. Danska Ulobby lanserar nu funktioner som ska hjälpa organisationer att hantera kraven och undvika omfattande manuell administration.

Sverige har antagit en ny lag som ska skapa större insyn i kommunikationen mellan politiska beslutsfattare och aktörer som försöker påverka politiska beslut.

Lagen innebär att företag, intresseorganisationer, fackförbund, branschorganisationer och andra så kallade påverkansaktörer som omfattas av reglerna ska registrera sig hos Kammarkollegiet.

De ska därefter löpande redovisa sin kontakt med bland andra statsråd, riksdagsledamöter, politiska medarbetare och vissa anställda i Riksdagsförvaltningen och Regeringskansliet. Redovisningen ska ske tre gånger per år och sammanställas per politisk fråga. För varje fråga ska organisationen bland annat uppge vilka den har haft kontakt med, huvudsakligt kontaktsätt och kontakternas ungefärliga omfattning.

En gång per år ska organisationen dessutom lämna uppgifter om bland annat personalresurser, årsarbetskrafter och kostnader kopplade till påverkansarbetet.‍

Från Public Affairs-fråga till ledningsansvar‍

De nya reglerna innebär att dokumentation av politiskt påverkansarbete inte längre enbart blir en fråga för organisationens Public Affairs- eller kommunikationsfunktion.

När organisationen blir juridiskt ansvarig för att uppgifterna är korrekta och fullständiga blir lobbyregistret också en fråga om styrning, compliance, ansvarsfördelning och intern rapportering.

Enligt Ulobbys CEO  Sosun S. Breitenbach behöver svenska organisationer därför börja förbereda sig i god tid innan lagen träder i kraft.

”Det svenska lobbyregistret gör transparens till en konkret och återkommande uppgift för företag och organisationer. Det räcker inte längre att den enskilda medarbetaren har överblicken i sin kalender eller i personliga anteckningar. Organisationen måste kunna dokumentera vilka frågor den arbetar med, vem den har kontakt med och hur kontakten sker”, säger Sosun S. Breitenbach.

För många ledningsgrupper innebär reglerna att det behöver bli tydligare vem som ansvarar för dokumentationen, hur informationen kvalitetssäkras och hur organisationen säkerställer att uppgifter från olika avdelningar och externa konsulter samlas in.

”Det här handlar både om transparens och om governance. Ledningen behöver veta vem som har det yttersta ansvaret för rapporteringen, vilka interna processer som ska följas och hur man säkerställer att informationen är korrekt. Det kan inte lämnas åt enskilda medarbetare att lösa när rapporteringsfristen närmar sig”, säger Sosun S. Breitenbach.

Risk för omfattande manuell administration‍

Public Affairs har traditionellt varit en relativt personberoende verksamhet. Information om politiska processer, möten, relationer och organisationens tidigare aktiviteter finns därför ofta utspridd i kalendrar, kalkylblad, e-postmeddelanden och personliga
anteckningar.

När uppgifterna ska sammanställas och redovisas till en myndighet kan den bristande strukturen skapa en betydande administrativ belastning. Det gäller särskilt större organisationer där flera avdelningar har kontakt med politiska beslutsfattare eller där externa Public Affairs- och kommunikationskonsulter är involverade.

”Utan en gemensam struktur riskerar varje rapporteringstillfälle att bli ett omfattande manuellt arbete. Information ska hämtas från olika medarbetare, kalendrar och system, samtidigt som organisationen måste säkerställa att inget saknas. Arbetet blir både tidskrävande och sårbart”, säger Sosun S. Breitenbach.

Ny reglering skapar marknad för dansk teknologi‍

Det danska mjukvaruföretaget Ulobby har utvecklat funktioner som ska hjälpa svenska organisationer att registrera, strukturera och dokumentera sitt politiska påverkansarbete. Plattformen gör det möjligt att löpande samla information om politiska sakfrågor, aktiviteter, beslutsfattare och kontaktformer på ett och samma ställe.

Den löpande dokumentationen kan användas som underlag för den ämnesvisa redovisningen till Kammarkollegiet. Samtidigt kan informationen användas för intern samordning, ledningsrapportering och överlämning mellan medarbetare.

För Ulobby innebär den svenska lagen också nya marknadsmöjligheter. Företaget ser ett växande behov av digitala lösningar som kan hjälpa organisationer att förena Public Affairs-arbete med ökade krav på transparens och dokumentation.

”Ny reglering skapar ofta behov av nya interna processer och digitala verktyg. Det svenska lobbyregistret är ett tydligt exempel på hur ett område som tidigare har varit relativt informellt nu blir en del av organisationernas styrning och compliancearbete”, säger Sosun S. Breitenbach.‍

Dokumentation kan skapa större organisatoriskt värde‍

Ulobby menar att kraven inte enbart bör betraktas som en administrativ börda.

De uppgifter som organisationerna behöver samla in för rapporteringen kan också användas för att skapa bättre intern samordning och ett tydligare beslutsunderlag för ledningen. En gemensam struktur kan exempelvis göra det lättare att se vilka politiska frågor organisationen arbetar med, vilka beslutsfattare den har kontakt med och hur arbetet utvecklas över tid.

”Om organisationen bygger en separat process som bara används för myndighetsrapporteringen blir lobbyregistret en ren compliancekostnad. Om samma struktur också används i det dagliga Public Affairs-arbetet kan den ge bättre intern koordinering, mindre personberoende och ett bättre underlag för ledningen”, säger Sosun S. Breitenbach.

En bredare nordisk utveckling

Utvecklingen i Sverige är en del av en bredare nordisk och europeisk rörelse mot större insyn i politiskt påverkansarbete. Finland införde sitt öppenhetsregister 2024. Det finska registret förvaltas av Statens revisionsverk och tar emot redovisning två gånger per år. I Norge beslutade Stortingets presidentskap i mars 2026 att utreda en lösning för Stortinget och regeringen.

På EU-nivå finns sedan tidigare ett gemensamt öppenhetsregister för aktiviteter riktade mot Europaparlamentet, Europeiska kommissionen och Europeiska unionens råd.

Utvecklingen påverkar även företag som arbetar över nationsgränserna. Organisationer med verksamhet i flera nordiska eller europeiska länder behöver i allt högre grad förhålla sig till olika nationella krav på transparens och dokumentation.

”För internationella organisationer handlar det inte längre om att förbereda sig för ett enskilt svenskt register. De behöver skapa en struktur som kan hantera olika transparenskrav på flera marknader”, säger Sosun S. Breitenbach.

Fakta: Sveriges nya lobbyregister

• Lagen träder i kraft den 1 juli 2027.
• Kammarkollegiet ansvarar för registret och utövar tillsyn över att reglerna följs.
• Registreringsskyldigheten gäller som utgångspunkt juridiska personer som bedriver påverkanskommunikation.
• Vissa enskilda näringsidkare omfattas också om deras huvudsakliga verksamhet är Public Affairs, kommunikation eller omvärldsrelationer.
• Påverkanskommunikationen ska redovisas tre gånger per år.
• Redovisningen ska sammanställas per politisk fråga, inte per enskilt möte.
• För varje fråga ska aktören bland annat ange politiska kontakter, huvudsakliga kontaktsätt och kontakternas ungefärliga omfattning.
• Om kommunikationen sker på uppdrag av en klient ska även klienten anges.
• Datum, mötesreferat och innehållet i enskilda samtal behöver inte redovisas.
• Kommunala och regionala politiker omfattas inte.
• I den årliga februariredovisningen ska aktören även lämna uppgifter om personalresurser, årsarbetskrafter och vissa kostnader kopplade till påverkansarbetet. 
• Uppgifterna publiceras i ett sökbart register på Kammarkollegiets webbplats.
  

Om Ulobby

Ulobby är ett danskt software-företag som hjälper företag och organisationer att bevaka lagstiftning, strukturera sitt Public Affairs-arbete och dokumentera politiska aktiviteter.

Plattformen samlar information om politiska processer, intressenter, aktiviteter och intern kunskap på ett och samma ställe.
Ulobby arbetar med organisationer i Norden, Bryssel och flera andra europeiska marknader.

För mer information

Ulobby har tagit fram ett svenskt whitepaper som beskriver vad lobbyregistret innebär, vem som omfattas och hur Public Affairs-funktionen kan förbereda sig.

För att få whitepaperet eller mer information kontakta Helle Bøe: helle@ulobby.eu